​

I Sverige finns omkring 400 000 personer som använder rullstol eller rullator, och i Europa är siffran hela 5,5 miljoner. Att bygga tillgängligt från början är inte bara en fråga om rättvisa, det är också en fråga om ekonomi. Att anpassa trösklar i efterhand, något som är en av de vanligaste åtgärderna för bostadsanpassningsbidraget, kostar svenska skattebetalare 37 miljoner kronor varje år. Men även dessa anpassningar löser inte problemet helt, eftersom den del av tröskeln som dörrbladet tätar emot inte kan byggas bort. Dessutom leder otydliga regler till tidsödande och kostsamma diskussioner i byggprojekt om hur detaljer ska lösas för att uppfylla både tillgänglighetskrav och tekniska krav. 

​ 

Svensk lagstiftning ställer krav på att byggnader ska vara tillgängliga för alla. Sedan 2003 har det funnits föreskrifter om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas, och enligt de nuvarande byggnadsreglerna ska entréer, balkonger och terrasser vara utformade utan nivåskillnader, om inte fukt- eller klimatskäl kräver en tröskel. Denna bör dock vara så låg som möjligt och fasas. 

 

Tröskeln är en liten men betydelsefull detalj som skapar stora problem för den som ska passera den. På den ena sidan ska tröskeln täta för att uppfylla krav på energi, brand, buller och fukt, medan insidan ofta kompletterades med kvartsstavar som gör nivåskillnaden oförändrad. Denna "godtagbara" lösning från branschen är bevisligen allt annat än godtagbar för dem som behöver passera tröskeln varje dag. ​​

 

Arbetsmiljölagen

Arbetsplatser ska utformas så att de är säkra och tillgängliga.

Nivåskillnader och trösklar som kan orsaka olycksrisk ska minimeras.

​

Lagkrav enligt nya byggregler - Från och med juli 2026

​

Teknisk bedömning – tillgänglighet, nivåskillnader och trösklar

Plan- och bygglagen är grunden. I 8 kap. 1 § står att byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I 8 kap. 4 § står också att byggnader ska vara säkra att använda, bland annat vid brand.

 

Men det viktigaste att förstå är hur lagen är skriven:

det är ett funktionskrav.

​

Det betyder att lagen inte säger exakt hur du ska bygga – den säger vad resultatet måste bli. Det ska fungera i verkligheten, för alla.

 

Så hur vet man vad som “funkar”?

Det är här Boverkets författningssamling kommer in, med föreskrifter från Boverket.

I det nya systemet är det uppdelat så här:

• BFS 2024:12 → tillgänglighet och användbarhet

• BFS 2024:16 → brandskydd och utrymning

 

De här reglerna säger inte exakt hur många millimeter något får vara – utan de säger att byggnaden ska fungera i praktiken.

​

Enligt 8 kap. i Plan- och bygglagen ska byggnadsverk utformas så att de är tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Regelverket är funktionsbaserat, vilket innebär att lagstiftningen anger vilken funktion som ska uppnås, men inte exakt hur den ska uppnås i varje enskilt fall.

​

Funktionskrav innebär därmed att byggnadens faktiska användbarhet är avgörande vid bedömningen. En lösning ska fungera i praktiken för de personer som ska använda byggnaden. Detta kan exempelvis innebära att en entré ska kunna passeras av en person som använder rullstol eller rollator utan att behöva övervinna nivåskillnader, eller att en person med nedsatt balans eller gångförmåga ska kunna ta sig in i byggnaden utan risk för fall eller behov av assistans. Även för personer med nedsatt orienteringsförmåga ska miljön vara utformad så att den är begriplig och möjlig att använda. Valda lösningar ska därför kunna verifieras utifrån att de uppfyller kraven på tillgänglighet och användbarhet i verklig användning.
Hänvisning: PBL 8 kap. 1 §

​

Vidare ska byggnadsverk uppfylla de tekniska egenskapskraven enligt 8 kap. 4 § samma lag, vilket omfattar krav på säker användning samt att byggnaden ska kunna användas utan att hinder uppstår i den avsedda användningen.

​

Nivåskillnader i form av trösklar och höjdskillnader vid dörrar utgör en utformningsfaktor som kan påverka tillgänglighet och användbarhet. Sådana nivåskillnader kan i praktiken försvåra eller omöjliggöra passage för personer med nedsatt rörelseförmåga och ska därför särskilt beaktas i projekteringen.

​

Utformningen av entréer, dörrpassager och kommunikationsvägar ska säkerställa att byggnaden kan användas utan hinder i den avsedda användningen. Detta innebär att valda lösningar ska verifieras utifrån faktisk funktion.

​

Utrymning och personsäkerhet

Byggnadsverk ska utformas så att personer kan sätta sig i säkerhet vid brand eller annan fara, i enlighet med de tekniska egenskapskraven i Plan- och bygglagen samt föreskrifter från Boverket.

​

Nivåskillnader och trösklar kan påverka framkomligheten i utrymningsvägar och därmed möjligheten att uppnå säker utrymning, särskilt för personer med nedsatt rörelseförmåga. Detta ska beaktas vid den samlade bedömningen av byggnadens utformning.

​

Universell utformning

Vid bedömningen beaktas även Sveriges åtaganden enligt FN:s Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Principen om universell utformning innebär att miljöer ska utformas så att de kan användas av så många som möjligt utan behov av särskilda anpassningar i efterhand.

​

Samlad bedömning

Alla regler tillsammans säger:

• det ska vara tillgängligt → PBL + BFS 2024:12

• det ska vara säkert att utrymma → PBL + BFS 2024:16

• det ska fungera tekniskt → PBL 8 kap. 4 §

• det ska helst funka för alla från början → FN

 

Mot bakgrund av funktionskraven i PBL, krav på säker användning och utrymning samt principen om universell utformning ska byggnader utformas så att tillgänglighet och användbarhet säkerställs i praktiken.

​

I detta sammanhang utgör en nivåfri utformning av trösklar (0 mm) i regel den lösning som bäst uppfyller kraven, eftersom den eliminerar nivåskillnader som annars kan utgöra hinder i både vardaglig användning och vid utrymning.

​

Om annan lösning än nivåfri utformning väljs ska det visas att byggnaden ändå uppfyller kraven på tillgänglighet, användbarhet och säker utrymning i den avsedda användningen.

​

​