HISTORIEN OM TRÖSKELN ADAM
Startskottet
Året var 2017 när en innovatör på Rethink Sweden blev en del av en stor ombyggnation i Nässjö. Ett äldre flerbostadshus skulle förvandlas till ett trygghetsboende, där äldre kunde leva tryggt och bekvämt. Resultatet var imponerande – nyrenoverade lägenheter, moderna bekvämligheter och rymliga balkonger som skulle bli hyresgästernas favoritplats. De såg fram emot att sitta ute, dricka kaffe och njuta av solen på sina inglasade balkonger. Men för många blev drömmen snabbt till en besvikelse. Tröskeln som skiljde vardagsrummet från balkongen visade sig vara ett oöverstigligt hinder för flera av de boende. För många som använde rullstol eller rullator var det omöjligt att ta sig ut utan hjälp. De som försökte, märkte snart att kaffekoppen lätt hamnade i knät eller på golvet. Hemtjänsten fick tillkallas, inte bara en gång, utan varje gång någon ville ut på balkongen eller komma in igen. En nivåskillnad på några få centimeter skapade stora problem och blev en extra börda för den redan hårt ansträngda hemtjänsten.
Irritationen och frustrationen hos hyresgästerna gick inte att ignorera, och innovatören började ifrågasätta om detta verkligen kunde vara rätt. Får en tröskel se ut så här? När han sökte svar hos entreprenörerna fick han veta att allt följde gällande lagkrav. Tillverkarna hänvisade till branschstandarder och menade att någon annan lösning inte fanns. Men för innovatören var detta bara början på en resa – startskottet för en idé som skulle komma att förändra allt.
Detta svar blev gnistan som tände en revolutionerande idé hos innovatören. Driven av en passion för att skapa en mer tillgänglig värld, förvandlade han frustrationen till handling, och en vision började ta form. Genom år av outtröttligt arbete, skisser och utveckling växte produkten fram, inte bara som en teknisk lösning utan som en symbol för förändring. Produkten har sedan dess bland annat hyllats som årets bästa innovation, en prestation som belyser dess betydelse och genomslag. Tillsammans med två likasinnade vänner grundade innovatören Rethink Sweden – ett företag vars namn bär en tydlig uppmaning: att tänka om, att göra rätt. Deras arbete utgör en kraftfull påminnelse om att innovation handlar om mer än teknik. Det handlar om att bryta barriärer, skapa möjligheter och forma en framtid där alla inkluderas.
Befintliga lösningar
Innovatören själv började leta efter alternativa lösningar till dem boende. Det fanns provisoriska lösningar, men de var otympliga, dyra och svåra att hantera för den som redan hade nedsatt rörelseförmåga eller muskelstyrka. Andra lösningar, som mekaniska tätningslister, visade sig vara opålitliga och inte hållbara över tid. Dörrbladet behövde dessutom även vara dimensionerat för denna mekaniska tätningslist samt om man gör åverkan på dörrbladet försvinner garantin. Det blev tydligt att marknaden saknade en permanent och pålitlig lösning.
Vad säger lagen?
Svensk lagstiftning ställer krav på att byggnader ska vara tillgängliga för alla. Sedan 2003 har det funnits föreskrifter om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas, och enligt de nuvarande byggnadsreglerna (BBR22) ska entréer, balkonger och terrasser vara utformade utan nivåskillnader, om inte fukt- eller klimatskäl kräver en tröskel. Denna bör dock vara så låg som möjligt och fasas. Boverket hänvisar till Bygg ikapp som förmedlar att om det av någon anledning måste finnas en tröskel ska den vara så låg som möjligt och vara fasad. Maximal acceptabel höjd är 1,5-2 centimeter om tröskeln är avfasad. Men trots dessa regler kvarstod problemet med otillgängliga trösklar, och det blev en konflikt mellan tillgänglighet och tekniska krav.
Otillgängligheten
Tröskeln, en liten men betydelsefull detalj, skapade stora problem för den boende. På den ena sidan ska tröskeln täta för att uppfylla krav på energi, brand, buller och fukt, medan insidan ofta kompletterades med kvartsstavar som gör nivåskillnaden oförändrad. Denna "godtagbara" lösning från branschen är bevisligen allt annat än godtagbar för dem som behöver passera tröskeln varje dag.
Kostnader
I Sverige finns omkring 400 000 personer som använder rullstol eller rullator, och i Europa är siffran hela 5,5 miljoner. Att bygga tillgängligt från början är inte bara en fråga om rättvisa, det är också en fråga om ekonomi. Att anpassa trösklar i efterhand, något som är en av de vanligaste åtgärderna för bostadsanpassningsbidraget, kostar svenska skattebetalare 37 miljoner kronor varje år. Men även dessa anpassningar löser inte problemet helt, eftersom den del av tröskeln som dörrbladet tätar emot inte kan byggas bort. Dessutom leder otydliga regler till tidsödande och kostsamma diskussioner i byggprojekt om hur detaljer ska lösas för att uppfylla både tillgänglighetskrav och tekniska krav.
Lösningen
År 2024, efter fem år av skissande och problemlösande, var lösningen äntligen klar. Innovatörens mål var att skapa en tröskel som både var tillgänglig och uppfyllde alla tekniska krav. En tillgänglig tröskel med obefintliga nivåskillnader oavsett höjd på innergolvet. Lösningen skulle vara enkel med få detaljer som håller under lång tid och användning. Det skulle också vara möjligt att på ett enkelt sätt kunna byta ut eventuella slitagedelar.
Lösningen blev en patenterad tröskel där nivåskillnaden är nästintill obefintlig, fjädrar ner när den belastas och innergolvet bestämmer höjden på tröskelns insida. Detta möjliggör för personer med funktionsvariation att självständigt ta sig in och ut, utan att behöva övervinna ett hinder.
Namnet på produkten
En barndomsvän till innovatören, som själv kämpade med otillgänglighet hela sitt liv, var med under processen. Han drömde om dagen då den första tröskeln skulle installeras i hans hem, men tyvärr gick han bort innan drömmen blev verklighet. För att hedra sin barndomsvän döpte innovatören tröskeln efter honom – Tröskeln Adam.
Till minne av Adam
1985-2023
Sammanfattning
Fram tills idag har det saknats en produkt som helt kan förena kraven på tillgänglighet med de tekniska egenskapskraven för dörrar. Detta är anledningen till de ständiga diskussionerna om hur man ska balansera dessa två viktiga aspekter. Tröskeln Adam är en banbrytande lösning som inte bara uppfyller strikta krav för buller, brand, fukt och energi, utan också eliminerar otillgängligheten. För en person utan funktionsvariation kan en nivåskillnad på 1,5-2 cm verka obetydlig, men för någon som använder rullstol eller rullator är denna skillnad ofta avgörande, vilket framgår i gällande lagkrav. Dessa få centimeter kan vara skillnaden mellan att kunna utrymma sitt hem vid en brand och att bli fångad på fel sida av dörren – det handlar om både säkerhet och livskvalitet.
Tröskeln Adam kan också göra stor skillnad på arbetsplatser där trösklar med nivåskillnader utgör hinder. Sådana nivåskillnader ökar ofta den fysiska belastningen för personalen, vilket i längden påverkar deras hälsa och arbetsmiljö negativt.
Folkhälsomyndigheten har lyft fram fallolyckor som ett allvarligt folkhälsoproblem med stora ekonomiska konsekvenser. Om inget förändras, förväntas kostnaden för fallolyckor stiga till drygt 22 miljarder kronor år 2050. Bland äldre, som utgör majoriteten av dessa fall, sker 75 % av olyckorna i hemmet, och trösklar är en av de vanligaste orsakerna. Tröskeln Adam kan förändra detta genom att underlätta för människor som möter hinder i form av nivåskillnader i sina bostäder. I takt med att kommunerna strävar efter att fler äldre ska kunna bo kvar längre i ordinärt boende, ställs högre krav på tillgängligheten i bostäder. Med hjälp av bostadsanpassningsbidrag kan dessa hinder åtgärdas, men fram till nu har det inte funnits en effektiv lösning för att ta sig över trösklar. Tröskeln Adam erbjuder den lösningen, och det är en lösning som har potential att användas globalt då trösklar är ett problem i många länder.
Den största vinsten med Tröskeln Adam är den förbättrade livskvaliteten och arbetsmiljön. Även de minskade kostnaderna för kommuner som i nuläget bekostar ombyggnationer för att tillgodose tillgänglighetskraven genom bostadsanpassningsbidrag. Tröskeln Adam gör det även möjligt att uppfylla gällande lagkrav som annars leder till tidsödande och kostsamma diskussioner i byggprojekt om hur detaljer ska lösas för att uppfylla både tillgänglighetskrav och tekniska krav.
För Adam och innovatören blev det aldrig en fråga om att bara överkomma hinder. Det blev en kamp för att ingen annan skulle behöva känna sig hindrad av något som kunde vara så enkelt att åtgärda. Tröskeln Adam är mer än bara en innovation – det är en symbol för en värld där tillgänglighet är en självklarhet, och där ingen lämnas utanför.